Ja igår var det så dags att välkommna Ashton in i Two and a Half Men gänget. Med en enligt mig ganska osmaklig öppningsscen där Chuck Lorre tog tillfället i akt att ge Sheen några extra vassa knivar i ryggen så drog säsong 9 av succee programmet igång. Vi får se Charlies kista men inte Charlie, vi får höra Rose berätta en otroligt diffus berättelse om hur Charlie dött och detta ökar bara spekulationerna att Charlie kan komma tillbaka om fejden lägger sig och båda parterna försonas.
Den klart bästa scenen i första avsnittet är när Allan sitter på soffan med Sheens aska i knäet och tackar Charlie för allt, det känns verkligen att han inte bara pratar om dennes rollkaraktär utan att han verkligen saknar sin vän. Pang där entrar Ashton scen. Som den självmordbenägne Walden Schmidt, en IT miljardär som är kass på relationer. Ashton gör det bra men Charlie är ju Charlie.
Jag tror ändå att serien kommer lyckas och Charlie kommer komma tillbaka tro mig, även om det så är i seriens sista avsnitt så kommer han komma tillbaka. Men tills vidare får vi nöja oss med gänget som finns och faktiskt så är det fortf roligt.
Såg även Roasten av Sheen direkt efter, och det var fan kul. Massa grova skämt och många många slag under bältet, men det är just det som Roast går ut på. Med en pampig entre uppbackad av Slash himself så entrade Charlie scen. Han ser äldre ut än vad han är, men va fan förväntar han sig med sin livsstil, men ändå såg han friskare och piggare ut än på mycket länge.
Snubbar som Tyson, Steve-O var roastare medans Family Guy McFarlen var roast-hoast. Många härliga skratt och många akward moments utlovas. Men det är ändå Charlies avslutning som är bäst. Det märks att Charlie äntligen är på rätt väg och jag hoppas han lyckas hålla sig i skinnet.
-I´m not winning, I´ve already Won! "Charlie Sheen 2011"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar